Innan auktionen började undersöktes växterna noga.
I måndags kväll var det blomskottsauktion i Hembygdsgården Varola. Många intresserade damer, (ja någon herre såg man inte skymten av) hade infunnit sig. Många fina växter stod uppradade och väntade på att få ”byta hem”. När väl auktionen började haglade buden tätt. Priset då? Ja något blev billigare än billigt och en del blev lite dyrare. Men damerna lättade gärna på plånboken för blommorna var ju fina. Vad beträffar herrarna så dök de upp när det var dags för fika, förstås. Men så hade de ju annat viktigt arbete att stå med. Det är ju arbetskväll på måndagar.
Vad kan det här vara tro?
Damerna har bänkat sig och väntar spänt på första utropet.
Vad får jag för denna? Skynda, skynda, nu är det inte många blommor kvar!
Auktionen är avslutad och nu är det bara att betala för vad man ropat in.
Kassören kollar så att sekreteraren för in beloppet rätt.
Det hela avslutades med fika. Dagen till ära serverades det tårta.
Och ser man på, nu har även herrarna dykt upp.
Tårta, det är inte var dag, undrar hur stor bit man vågar ta?
Ja står man sist i kön, får man väl ta en rejäl bit, eller?