Peter Perssons traktormuseum i Larv

Hembygdsföreningen på utfärd till Larv och Peter Perssons unika traktorsamling

Den 23 september samlades vi vid Lillegården för att åka till Larv och beskåda Peter Perssons traktorsamling. Peter är en riktig Skövdeprofil som varit aktiv i Skövdes näringsliv under lång tid. Senast drev han bolaget Ferrocon under mer än tio år. Ferrocon bytte emellertid ägare sommaren 2022 och Peter kunde då, med fädernegården i Larv som bas, ägna sig åt sin traktorsamling på mer eller mindre heltid.

Den 12 oktober 2022 drabbades dock samlingen av en katastrof av gigantiska mått. En av hallarna med tillhörande verkstad brann ner till grunden och 12 traktorer totalförstördes. 2 st av dessa traktorer var de enda kvarvarande exemplaren i världen. Brandorsaken var kopplad till laddningen av en elbil i anslutning till Peters verkstad. Litiumbatteriet överhettades och startade den brand som ödelade den intilliggande byggnaden med sitt unika, kulturhistoriska innehåll.

När Peter tog emot oss på stallbacken knappt ett år efter branden står en ny verkstads- och utställningsbyggnad på plats och Peter meddelar stolt att traktorerna hade rullats in i den nya byggnaden två dagar tidigare. Det var bra att vi hade bokat besöket så långt i förväg, så att han hade fått lite tidspress för att färdigställa lokalerna. I utställningen fick vi beskåda snyggt renoverade traktorer av ovanliga märken som: Hürlimann, M.A.N., Minneapolis-Moline, med flera. Det tar ungefär två år att renovera en traktor, men i verkstaden står det nu tre projekt samtidigt. ”Man måste jobba så, för ibland tar det tid att få fram reservdelar, och då vill jag inte stå och vänta! Därför jobbar jag parallellt med flera renoveringar samtidigt” säger Peter när han visar runt i den välutrustade verkstaden, som till och med är utrustad med en rymlig lackeringsbox, väl ventilerad enligt alla konstens regler.

Vi går vidare till nästa hall, och till nästa och till ytterligare hallar och får se traktorer som vi aldrig hört talas om. Peter berättar att han har inriktat sig på ovanliga märken och modeller och att vad han vet så har han tre traktorer som är de enda kvarvarande exemplaren i världen. Han letar efter nya objekt hela tiden, och nu närmast skall han åka till Nederländerna för att titta på ett par nya objekt. Alltid något ovanligt, som inte finns någon annanstans. Finns det då inga Jonnar, Volvo eller Ferguson i Peters samling? Jodå: En Grålle, som utrustats för att övningsköra med barnbarnen, en Volvo/Lilla Harrie sockerbetshacka som byggts om till utflyktsekipage, med sex sittplatser och fikabord. Dessutom flera John Deere från 30-, 40- och 50-talet. Alla utan hytt. Peter tycker att en riktig traktor inte skall ha någon hytt. Och visst ser en klassisk veterantraktor bättre ut utan de inklädda eftermarknadsburarna som kom på 50-talet, men dagens lantarbetare och lantbrukare vill nog inte vara utan komforten i en modern traktorhytt.

Så öppnar Peter den sista hallen. ”Vi passade på att bygga denna också, när byggarna ändå var här” berättar Peter och tillägger: ”Nu finns det plats för att komplettera och på entresolplanet längst in skall det bli tvåhjulingar också” säger Peter när han visar sin guldfärgade Puch Dakota, som har kommit tillbaka till gården. ” Det var min första moppe. Den går rätt bra!”

Och där står den! Ordentligt brandskadad, den enda traktorn från den nerbrunna byggnaden som klarade sig från skrotning: Rola F2L, och bredvid, en lätt patinerad likadan Rola. ” Ja, det var en granne som hade en precis likadan som min, och han tyckte att jag skulle ha en hel Rola också. De såldes ju från Rosén & Lauren i Lidköping, men de byggdes av Edenhall i Vallåkra i Skåne, som egentligen bygger betupptagare. Rolatraktorerna blev, trots det skaraborgska ursprunget, aldrig någon riktig försäljningssuccé och det tillverkades inte mer än 20-talet av den här modellen”.

Efter dryga två timmars guidning bland Allgaier, Porsche, Hürlimann, Oliver, Minnesota-Moline, Bukh, M.A.N. med flera märken som är ytterst ovanliga i vårt land lämnar vi Peters unika traktorsamling med stor förundran och enorm tacksamhet. Peter förärades naturligtvis vår unika Halluma-kol, från milan Irma, som tack för en fantastisk visning av sitt bidrag till att bevara en viktig del av landsbygdens kulturhistoria. Att Peter dessutom älskar sin samling och att renovera traktorer råder det ingen som helst tvekan om.

På hemvägen passade vi på att stärka kroppen med god fika på Systrarnas konditori i Falköping. Det blev också ett fint eftersnack och vi skiljdes åt med övertygelsen att detta är en utflykt som kan upprepas.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.